Nätläkare jämförs med fysisk vård i en forskningsrapport

Digitala vårdtjänster har ökat kraftigt i svensk primärvård de senaste åren. I en forskningsrapport undersökte Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning redan 2020 skillnaderna mellan besök hos nätläkare och fysiska vårdcentraler. Resultaten visade att unga, högutbildade och personer med lättare besvär var överrepresenterade hos nätläkarna.

- Vår forskning visade att det var stora skillnader på patienter och diagnoser hos nätläkare jämfört med fysiska vårdcentraler. Nätläkarna hade fler besök för enklare åkommor som övre luftvägsinfektioner och hudåkommor, medan de fysiska vårdcentralerna stod för hela spektrat av primärvårdsdiagnoser. Nätläkarnas patienter var också mycket yngre, mer välutbildade och hade högre inkomster än snittet, säger Sofia Sveréus som är disputerad hälsoekonom vid Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och som är medförfattare till forskningsrapporten.

Sofia Sveréus. Foto: Jann Lipka

Ny patientlag öppnade upp för nätläkare

Nätläkarna etablerades i samband med den nya patientlagen som trädde i kraft 2015. Patientlagen innebar att patienter kunde välja vård utanför sin region. Det blev startskottet för en ny typ av vårdform berättar Sofia Sveréus:

- Möjligheten att ha hela Sverige som upptagningsområde kombinerat med ganska frikostiga ersättningsmodeller gjorde det attraktivt för nätläkarna att etablera sig. Här upplevde patienterna också en högre tillgänglighet till snabba besök även för lättare besvär än hos vårdcentralerna.

Pandemin främjade digital vård

Den första forskningsrapporten från 2020 baserades på data från perioden före pandemin. Sedan dess har det skett en enorm utveckling av digital vård även på vanliga vårdcentraler.

- Den här första rapporten visar på de tidigaste erfarenheterna då nätläkarna var relativt nyetablerade och andra former av digital primärvård i princip var obefintlig. Efter pandemin kunde vi se att nätläkarbesöken ökade dramatiskt, men det gjorde även besök där patienten har digital kontakt direkt med sin ordinarie vårdgivare, säger Sofia Sveréus.

Alla besök passar inte för enbart digital kontakt

Sofia Sveréus berättar vidare att patientgruppen som besökte nätläkare förändrades något över tid. De var dock fortsatt mycket yngre och hade andra, ofta lättare diagnoser än de patienter som gjorde fysiska besök. En del av dessa skillnader kan helt enkelt förklaras med att alla besök inte passar att genomföra enbart digitalt.

- Alla diagnoser lämpar sig inte för ett nätläkarbesök där det till exempel inte finns möjlighet till provtagning. Yngre patienter har troligen också lägre trösklar för att ladda ner en app och söka vård än äldre.

Resursutnyttjande och total samhällskostnad

Eftersom nätläkarna fick betalt per besök premierade det korta och snabba besök. För patienten innebar det hög tillgänglighet, samtidigt som kostnaderna för regionerna över tid blivit omfattande.

- Som hälsoekonom är jag intresserad av det här ur ett resursutnyttjandeperspektiv. Det är viktigt att ställa frågan om nätläkarbesöken avlastar befintlig vård eller om det är en kostnad som tillkommer och belastar systemet utan att avlasta andra vårdformer.

- För mig belyser det här också att det kan finnas intressekonflikter mellan att vi som samhälle vill spendera resurser utifrån principen om vård efter behov där de som är sjukast får vård först - en grundläggande princip i hälso- och sjukvårdslagen. Samtidigt kan individen ha en önskan om en hög tillgänglighet även för lättare besvär, säger Sofia Sveréus.

Fakta om forskningsrapporten

Länk till forskningsrapporten av Dahlgren C, Hagman M, Sveréus S, Rehnberg C. Vilka grupper använder digital vård i Region Stockholm? En kartläggning av konsumtionen av digitala vårdbesök 2016–2018. Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning, Region Stockholm; 2020. Rapport 2020:3.

Forskningsrapporten togs fram av Stockholms centrum för hälsoekonomi som är en del av Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) samt Karolinska Institutet (KI). Forskningen finansierades av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Publicerad 2026-05-21