Sandra Tamm

"Det är superintressant med sömn!"

Sömnproblem är vanliga och det är en del av livet att ha sömnproblem ibland. Men har man sömnproblem som orsakar ett lidande och som påverkar livskvaliteten så finns det hjälp att få. Stora folkhälsoundersökningar visar att sömnproblem ökar, framför allt hos yngre kvinnor.

– Vi ägnar så stor del av livet till sömn men vi vet så lite om det! Fortfarande förstår vi inte riktigt funktionen. Vi vet att alla organismer har ett behov av sömn men vi vet inte den primära anledningen till att vi sover. Rent evolutionärt är det ju faktiskt en risk att lägga sig och sova när man kan bli jagad av en tiger, säger Sandra Tamm som är ST-läkare i psykiatri vid Psykiatri Sydväst samt docent på Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning.

Sömnproblem är vanligt

Den centrala frågan - varför vi sover – återstår att besvaras. Det är också drivkraften bakom Sandra Tamms forskning om sömn. Allvarliga sömnbesvär är en av de vanligaste förekommande diagnoserna i Sverige idag och ungefär tio procent av befolkningen lider av insomni. En stor del av patienter med sömnproblem vänder sig till primärvården som vårdcentraler för att få hjälp.

Nationella riktlinjer saknas

I nuläget finns inga nationella riktlinjer för hur patienter med sömnbesvär ska behandlas och det saknas siffror på hur många av patienterna som söker sig till primärvården som har sömnproblem, vilken behandling de får och vilken typ av behandling de skulle föredra. Det saknas även information angående läkares erfarenheter och åsikter gällande sömnproblem och dess hantering.

Sömnbesvär är en riskfaktor för depression

Sandra Tamm och hennes kollegors forskning handlar därför om att ta fram effektiva metoder för att behandla sömnproblem, både på vårdcentraler och inom psykiatrin.

– Sömnbesvär är vanligare hos kvinnor och med stigande ålder. I samband med klimakteriet ser vi en försämring. Det finns även en genetisk aspekt – sömnbesvär går ofta i arv. Vi vet också att det finns stark koppling till andra psykiatriska och kroppsliga symtom. Nästan alla sjukdomar är kopplade till sämre sömn, säger Sandra Tamm.

Dessutom är sömnbesvär en riskfaktor för depression. Personer som har sömnbesvär utvecklar en dubbelt så hög risk för depression, och många studier visar att depressionen minskar dramatiskt när sömnproblemen behandlas.

Effektiv behandling med KBT

– Vi vet att KBT är en effektiv behandling vid insomni. De flesta borde erbjudas KBT. Men när vi tittar på hur det ser ut på vårdcentralerna så är det få som erbjuder detta. Det vanliga är att vårdcentralen skriver ut sömnläkemedel. Att sömnläkemedel har negativa långtidseffekter har tidigare varit mindre uppmärksammat. Det är svårt att nå ut med den behandling som vi vet fungerar, och en del av våra forskningsprojekt handlar om det, berättar Sandra Tamm.

 

Fakta om forskningsprojektet PRINS

Forskningsprojektet syftar till att kartlägga vårdcentralernas behandling av sömnproblem. Forskarna har gjort enkätstudier till läkare och patienter i väntrummen på vårdcentraler runt om i landet. Projektet undersöker hur vanligt det är med sömnproblem och vilka behandlingar patienterna skulle vilja få. Motsvarande frågor ställs till läkarna – vilka behandlingar finns i nuläget och vad skulle de vilja erbjuda. Huvudansvarig för forskningsprojektet är Kerstin Blom och Sandra Tamm är medverkande forskare och bihandledare till en doktorand i projektet.

 

Fakta om forskningsprojektet Bättre sömn i psykiatrin

Ett övergripande forskningsprogram som startades av Susanna Järnelöv. Programmet handlar om att utveckla och utvärdera psykologisk behandling av sömnproblem inom psykiatrin. Sandra Tamm leder den delen av projektet som fokuserar på heldygnsvården. Projektet har genomfört studier i öppenvård med anpassade sömnbehandlingar med så kallad KBT för insomni för patienter med exempelvis bipolär sjukdom. Forskarna har även utvecklat metoder för att behandla sömnproblem för patienter i psykiatrisk heldygnsvård. Syftet är att forska kring en strukturerad sömnbehandling som ska ge patienter en stabilare dygnsrytm och bättre sömnkvalitet genom regelbundna sovtider och genom att stärka kopplingen mellan säng och sömn. Hittills har projektet gett fina resultat i öppenvården där forskarna kunde konstatera bättre sömn jämfört med kontrollgrupperna.

 

 

Publicerad 2026-03-27