Hjälplinjens första tio månader av stöd och rådgivning

I samband med suicidpreventiva dagen den 10 september sätter Region Stockholm fokus på Hjälplinjen, Sveriges nya nationella stödlinje för psykisk ohälsa och suicidprevention. Hjälplinjen har på kort tid blivit en viktig resurs för personer som mår dåligt och som behöver stöd i stunden.

– När vi öppnade dröjde det inte många minuter förrän samtal började komma in och sedan dess har det varit ett högt tryck. Idag har vi en personalstyrka på 30 rådgivare som arbetar i skift, med två till fyra personer i tjänst åt gången, och vi tar emot omkring 100 samtal per dygn, säger Magnus Johansson, enhetschef för Hjälplinjen.

Hittills har drygt 20 000 stödsamtal genomförts via telefon och 1200 har fått skriftlig rådgivning på webben.

Många som hör av sig har problem med ångest och oro, relationssvårigheter, suicidtankar, ekonomiska problem, ensamhet, hopplöshet, trauma eller närstående som mår dåligt och som man är orolig för. I cirka 10 procent av samtalen har självmordstankar eller -planer tagits upp. I knappt en procent har läget varit akut, där rådgivarna snabbt kunnat ge stöd och vägledning för att till exempel avbryta en pågående självmordshandling eller se till att personen får akut vård.

Väntetiderna har minskat men behovet av stöd är fortsatt stort

Det senaste decenniet uppger en ökande andel av befolkningen att de har psykiska besvär i form av bland annat ängslan, oro eller ångest. Hjälplinjen är ett svar på behovet av snabb och lättillgänglig hjälp.

– Behovet har varit svårt att förutse. När Hjälplinjen öppnade var trycket större än vi hade planerat för, vilket ledde till längre väntetider på omkring 20 minuter i genomsnitt. Sedan dess har vi rekryterat fler rådgivare och tillsammans arbetat intensivt med att utveckla och anpassa rutiner, arbetssätt och bemanning. Behovet är fortsatt stort, och vi hoppas kunna utöka bemanningen för att korta väntetiderna ytterligare, som nu är nere på 10 minuter i genomsnitt för samtal och 3 till 4 arbetsdagar för den skriftliga rådgivningen, säger Magnus.

Väntetiderna varierar mycket över dygnet och olika dagar. Det ringer lite mer på kvällar och helger. Men ännu finns inga entydiga mönster, utan det kan variera från dag till dag.

Professionellt stöd här och nu – inte behandling eller långsiktigt stöd

Hjälplinjen ska enligt uppdraget från regeringen ge stöd till personer som mår psykiskt dåligt eller deras anhöriga och närstående. Det kan handla om kriser, svåra livssituationer, psykiska besvär eller självmordstankar. Förhoppningen är att stödet ska hjälpa personen att må bättre i stunden, hitta motivation att förändra sin situation på egen hand eller veta vart hen kan vända sig för mer hjälp eller vård. Fokus ligger på hjälp till självhjälp, med en strävan att hitta en riktning i samtalet som underlättar förändring och stärker personens egen förmåga att hantera sin livssituation.

Samtalens längd varierar men varar vanligtvis omkring 15 till 30 minuter, vilket ger tillräckligt med tid för att uttrycka tankar och få den hjälp som behövs. I den skriftliga rådgivningen finns större möjlighet att utveckla resonemang och känslor. Den fungerar som en digital brevväxling med en kunnig rådgivare och är inte en chatt.

– De flesta som hör av sig till oss kan vi hjälpa, men vissa grupper behöver annat stöd än det vi kan erbjuda. Bland dessa finns personer som ringer flera gånger per dag. Vissa ringer som en del av sin dagliga rutin, medan andra bara behöver någon att prata med. Sådana samtal tar i dagsläget upp ungefär en tredjedel av vår tid och resurser. Det innebär att de som är i en mer akut situation kan få vänta på att komma fram. Det är en svår nöt att knäcka eftersom vi önskar att alla kan få den hjälp de behöver, säger Magnus.

Det finns många andra resurser som kan vara till stöd för dessa grupper som till exempel stödlinjer som erbjuder medmänskliga samtal eller patientföreningar. Hjälplinjen samarbetar med flera av dessa för att kunna underlätta för personer att hitta rätt.

En annan utmaning är att många hänvisas till Hjälplinjen från hälso- och sjukvården för kompletterande stöd.

– Alla som kontaktar oss kan få stöd i stunden eller hjälp att hantera en kris. Personer som önskar mer långsiktigt stöd eller behandling hänvisar vi ofta till vården. Om personen precis har haft kontakt med vården så kan det leda till frustration. Sådan rundgång är inte optimal. På Hjälplinjen är användarna anonyma, så vi kan inte heller svara på frågor om deras pågående vård. Det är viktigt att tydliggöra vårt uppdrag så att Hjälplinjen och vården kan komplettera varandra bättre, säger Magnus.

Anonymitet skapar trygghet och förebygger allvarligare psykisk ohälsa

De som kontaktar Hjälplinjen är anonyma, och rådgivarna har tystnadsplikt – inget av det som sägs journalförs. Anonymiteten är en av de mest uppskattade delarna av tjänsten. Den gör det möjligt att prata fritt om svåra tankar och känslor utan oro för att bli identifierad eller att problemen ska upptäckas av myndigheter. Det är särskilt viktigt för dem som ännu inte sökt vård, eller känner sig osäkra eller är obekväma med att prata om personliga ämnen.

– Tjänsten är kostnadsfri och öppen året om, dygnet runt. Detta, tillsammans med anonymiteten, gör att vi har kunnat sänka tröskeln så att det blir enklare att få hjälp vid psykiska besvär eller livskriser, säger Magnus.

Publicerad 2025-09-10