Ny satsning ska stärka offentlig sektors arbete mot hälsoklyftor

I januari upplever många svenska hushåll hur svårt det kan vara att få ekonomin att räcka. Nu startar en ny satsning som ska möta behoven hos en växande grupp människor för vilka detta är vardag året om.

Med Region Stockholm i täten går nu offentlig sektor samman med civilsamhället inom förberedelseprojektet Mat för ett inkluderande samhälle. Tillsammans utvecklar vi nya sätt att möta en av Sveriges största folkhälsoutmaningar – ohälsa kopplad till matvanor som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

— Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Sämre ekonomi medför ofta sämre matvanor

Ohälsosamma matvanor är en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan i Sverige, men också en av de mest påverkbara vägarna mot bättre folkhälsa. Skillnader i levnadsvillkor bidrar till ojämlik hälsa, där kroniska sjukdomar kopplade till matvanor är vanligare i grupper med begränsade socioekonomiska förutsättningar.

Offentliga folkhälsoinsatser har samtidigt haft svårt att nå alla. Detta kan delvis förklaras av brister i tillgänglighet och anpassade åtgärder inom hälso- och sjukvården, samt att dessa grupper ofta har lågt förtroende för vård och myndigheter.

— Matmissionens över 30 000 medlemmar ger oss en unik förankring i en grupp som allt för sällan har en röst i samhället. Att deras erfarenheter nu ligger till grund för ett nationellt lärande är både viktigt och efterlängtat. Att ekonomisk utsatthet och ohälsa hänger ihop hela vägen från treåringars tandhälsa till medellivslängd vet vi av den offentliga statistik som finns, säger Johan Rindevall, chef på Matmissionen.

Projektgruppen ska samarbeta med människor som lever i socioekonomisk utsatthet – inom projektet representerade av Matmissionens medlemmar – genom enkäter, djupintervjuer och workshops. För att beviljas medlemskap i Matmissionen krävs att man lever på eller under Försäkringskassans garantinivå för ersättning.

Syftet är att utforska vilka behov, barriärer och drivkrafter som faktiskt påverkar dessa individers matval – samt utmana antagandet att kunskapsbrist är det största problemet.

Kunskap som grund för förbättringar

Målet är att ta fram ett kunskapsunderlag som i nästa steg kan användas nationellt för att utveckla mer effektiva, träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.

På sikt ska projektet bidra till en mer proaktiv offentlig sektor som utgår från individens vardag. Nya arbetssätt ska prövas och utvecklas, med ambitionen att minska hälsoklyftor, sänka vårdkostnader och stärka människors möjlighet att leva hälsosamt – oavsett livsvillkor.

— När allt fler drabbas av följdsjukdomar som konsekvens av ohälsosamma matvanor ökar kostnaderna i vården och samhället som helhet. Vi behöver minska hälsoklyftorna, som trots ambitiös hälsopolitiska mål fortsätter öka. Genom att rikta insatser dit behoven är som störst kan vi både minska lidande och spara resurser, säger Amanda Allvin, projektledare hos Livsmedelsakademin och PUSH.

Satsningen är ett förberedelseprojekt samskapad med en av landets mest utsatta målgrupper. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och lägger grunden för större satsningar på utveckling av framtida arbetssätt där samskapande med invånare är centralt för en reformerad och mer jämlik offentlig sektor.

Foto: Kimberley Torchia, Matmissionen

Publicerad 2026-01-20