Fotografering av hornhinnans nervtrådar gav ökad förståelse av rastlösa ben vid Parkinsons sjukdom

En studie som genomförts vid Centrum för neurologi har undersökt bakgrunden till rastlösa ben vid Parkinsons sjukdom.

— I nuläget är orsaken till rastlösa ben inte helt kartlagd, men vi vet att de läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom har god effekt även mot rastlösa ben. Med vår studie ville vi undersöka en eventuell koppling mellan rastlösa ben och fintrådsneuropati hos patienter med Parkinsons sjukdom, berättar Mattias Andréasson, specialistläkare vid Centrum för neurologi, som genomfört studien.

Fintrådsneuropati är ett tillstånd där funktionerna i det perifera nervsystemet är påverkade. Det perifera nervsystemet omfattar de nervtrådar som finns utanför hjärnan och löper ut i armar och ben. De nervtrådarna förmedlar sinnesintryck som känsel, smärta och temperatur.

Tidigare studier har visat att Parkinsons sjukdom kan påverka det perifera nervsystemet. Även förekomsten av fintrådsneuropati har tidigare undersökts hos patienter med rastlösa ben, där en del studier visat en ökad förekomst. En del tidigare studier talar för att rastlösa ben kan vara överrepresenterat vid Parkinsons sjukdom i jämförelse med befolkningen i stort.

Så gick studien till

I studien deltog patienter med Parkinsons sjukdom och rastlösa ben (Restless Legs Syndrome eller Willis-Ekboms sjukdom). Med hjälp av en särskild mikroskopisk teknik fotograferades nervtrådarna i ögats hornhinna. Därefter kunde de nervtrådarna analyseras i närmare detalj. Även andra aspekter av det perifera nervsystemet undersöktes.

— Studien har gett en inblick i förståelsen av rastlösa ben och det perifera nervsystemet hos patienter med Parkinsons sjukdom. Däremot kunde studien inte finna stöd för att rastlösa ben vid Parkinsons sjukdom primärt kan kopplas till fintrådsneuropati. Resultaten har väckt nya tankar och viktiga frågeställningar som vi tagit med oss i ett uppföljande forskningsprojekt, säger Mattias Andréasson.

Mattias Andréasson. Foto: Centrum för neurologi

Mattias Andréasson har genomfört studien med stöd av ett stipendium från Neuroförbundet. Läs mer på deras webbplats: Vårt stipendium gav forskningsresultat – neuro.se

Om rastlösa ben

Willis-Ekboms sjukdom kallas även Restless Legs Syndrome eller ”rastlösa ben”. Det är en neurologisk sjukdom vars orsak är okänd. Den kännetecknas av att det pirrar eller kryper i benen när du sitter stilla en längre stund, eller på natten när du ligger i sängen och ska sova.

Ofta utlöses symtomen av vila, lindras av aktivitet och är mer uttalade kvälls- och nattetid. En del forskare misstänker därför att sjukdomen beror på nedsatt mikrocirkulation under kvällen och natten.

Läs mer på 1177.se: Willis Ekboms sjukdom - restless legs - 1177.se

Publicerad 2022-09-07